...som en välbevarad nötkärna
Häromdagen köpte jag ett nytt paket kvälls-te, eftersom jag lider av en vanföreställning rörande mig själv om att jag tycker om att koppla av med en kopp te om kvällarna. Jag öppnade paketen, luktade på tepåsarna som luktade örtigt och gott. Sedan dess har det blivit ett glas rött varje kväll. Jag är hälsan själv! Möjligen kan jag lura någon genom att låta kvälls-te-paketet stå framme.
.
.
Hemtentan, den rysliga balrogen från de antika djupen, är nästan klar. Det är bara lite ångestladdat redigerande, svettigt petande med ord m.m som krävs för att den ska bli inlämningsbar. Som vanligt har jag kastats mellan eufori ("shit, min lärare kommer ramla av stolen i ren förtjusning över vilka intelligenta reflektioner jag klämmer ur mig på löpande band") och panikångest (jag ser framför mig hur läraren med sorgsen blick kommer fram och, viftandes med min pinsamma tenta säger "jag är ledsen, men du har missförstått alltihop, såhär kan man bara inte skriva och jag måste helt enkelt be dig göra om alla frågorna").
...Jag har vaknat mitt i natten och kommit på grejer jag bara MÅSTE skriva till, läst "Arkeologi i Norden 1&2 " som kvällslektyr och drömt om dendrokronologiska dateringsmetoder av gropkeramiska boplatser som hittats under vatten.
.
Det är troligen av största vikt för min mentala hälsa att jag lämnar in tentan snart.
1 kommentarer:
Hahaha, vilken bra beskrivning av känslan av kluvenhet inför tentor man skriver. Kände igen mig till punkt och pricka!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida