Rådvill-Bergsäker och Världen

Mitt liv och alla som är inblandade. Arkeologi. Studentliv. Nattliv. Katten. Film, musik, operabesök. Ibland är det bara roligt, ibland har jag grubblat jäkligt mycket. Jag blir glad om Du kommenterar!

Min bilder
Namn:
Plats: Göteborg, Sweden

lördag, september 30, 2006

Scissor sisters...


är det enda jag lyssnat på i flera dagar nu! Jag är såld, fast, kär, besatt och förtrollad av detta band. Låt efter låt får en att vilja dansa, bygga bo i en skum del av New York, hoppa i kanalen, sy paljetter på ALLA sina kläder och leta upp ett Pride-tåg, eller i alla fall slänga resten av skivsamlingen.
Idag snubblade jag (det var en ren olyckshändelse, jag lovar!) in på Bengans och köpte deras första album, självbetitlat och två år gammalt. Nästan ännu bättre!
Nu ska jag lära mamma att gilla dem. Det går nog bra, hon gillar redan den Elton John/70-talsdisko/the Ark-doftande genren. Och alla mammor gillar bögar, och de som inte gör det gör det i smyg.

Nog om newyorkgaymusik (jag har tidigare lovordat Antony Hegarty och Rufus Wainwright och det är säkert bara en tidsfråga innan jag hittar nästa). Jag måste berätta om en nästan ännu större musikalisk upplevelse i en inte fullt så newyorkgayvänlig miljö - Don GiovanniGöteborgsoperan.



Jag kan inte skryta med att egentligen vara väl bevandrad i vare sig opera i allmännhet eller Mozart i synnerhet, men denna uppsättning av Don Giovanni var en njutning för både ögon och öron, med en smakfull, funktionell men inte störande moderniserad scenografi, där tomhet och mörker såväl som ljus och färg användes så snillrikt att jag fick gåshud (ja!) när Don Giovanni slutligen dras ner i någon form av skärseld. Plötsligt hissas alla kulisser upp och avslöjar ett enormt tomrum, fyllt av strålkastare och annat som publiken normalt inte ser, och den smala ensliga scenen ser ut att sjunka in i en hisnande rymd. Att hela ensemblen var strålande goes without saying, och ett annat genidrag var att använda dansare som någon sorts levande rekvisita.
I nämnda föreställning ingick också den vackraste striptease jag någonsin sett. Jag ska villigt erkänna att jag inte sett mycket striptease i mina dagar, me
n när en stum dansarroll föreställande en kammarjungfru, förförd av Don Giovanni, hör dennes sång tar hon långsamt av sig kläderna. Plagg efter plagg, delar av en komplicerad barockklänning, åker av i en långsam balett, smärtsamt vacker.

Slutligen: finner ni er själva på Kungsgatan, Göteborg den närmaste månaden så är det en god idé att traska hela backen upp och ner mot Rosenlund, eftersom Fotokompaniet ligger på höger sida av gatan.
Min vän, den fabulösa fotografen Moa Karlberg, ställer ut sina foton från en resa till Lettland. Hon har sökt nya sätt att skildra trafficking, dess orsak och konsekvenser, och lyckats få det vackert (har ingen aning om hur). Hennes bilder är dels del av en utställning på Världskulturmuseet, dels utgör de alltså en egen utställning på Fotokompaniet. Gå dit.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

Länkar till det här inlägget:

Skapa en länk

<< Startsida

Free Website Counter
Free Counter