Sibiu, en onsdag

Idag ar vi lediga fran gravandet och har blivit inslappta till Sibiu igen, for att gora diverse arenden - nagra behover bestalla flyg- och tagbiljetter, andra behover anvanda internet, och de flesta behover bara koppla av, sitta pa en stol istallet for pa marken, dricka en kopp riktigt kaffe och anvanda ett riktigt badrum istallet for att huka bakom en buske.

Det har internetkafeet ar lite ruffigt, ligger pa en overvaning pa shopping-gagatan Strada Nicola Balcescu, har ful graffiti pa vaggarna, samt gamla filmaffischer. Till exempel Sagan om Ringen pa rumanska. Jada, jag tog en bild.

Pa lordag-sondag far vi till Sighisoara pa utflykt, nagra stycken. Amerikanerna ar ivriga att se en real medieval small town, ar upprymda over att man faktiskt far sitt kaffe i en porslinskopp och inte en pappmugg pa European cafes, och kan redan saga skal! istallet for cheers.

Efter flera skekheta dagar borjar det blasa. Vilken dag som helst kommer en storm, och vi oroar oss for talten. De haller sakert, men de talt som ligger alldeles vid strommen riskerar att bli dranka.

Hur det gar far ni hora en annan gang... Sighisoara ar, enligt guideboken, en almost internet-fre town...

Sibiu, Transylvanien, en lordag

Hotel Imperatul Romanilor, Sibiu: Det ar vansinnigt varmt, och jag har antligen efter over en vecka fatt duscha i en riktig dusch, i ett riktigt badrum. Det ar vad jag tanker mest pa just nu.

Min resa har sniglat sig fram - fran Budapest, tillsammans med nya vanner pa ett ensligt tag over gransen till Rumanien. Jag sov bara nagra fa timmar. I gryningen vaknade jag. Endagslinserna satt kvar i ogonen och kliade, och det borjade ljusna. Det rumanska landskapet blev synligt utanfor taget. Plotsligt ville jag inte sova mer - det har var det vackraste jag sett pa lange, lange... sen jag flog in over Island kanske? Den dar kanslan av att vara extra levande, utan att det spelar det minsta roll vem man ar och var man kommer ifran. Det enda ratta just nu ar att buga sig i vordnad over det vackra, frammande land man kommit till. Amerikanerna jag delade kupe med borjade vakna, och jag hade inte langre landskapet for mig sjalv.

Sen gick veckan rasande fort - vi hamnade i Europas kanske minsta, sotaste by - ja, det sitter gummor med svarta hucklen och stickar utanfor husen, och ja, bilarna trangs med hastvagnar, och ja, vi blir jagade av hons och gass och kor. Min trygga punkt ar mitt lilla talt, och i en vecka har vi gravt ut marken runt tva Dakiska forsvarstorn, for att spara vad som hande nar dakierna forlorade sitt land till romarna pa 100-talet e. Kr.

Det var allt for den har gangen - kram till alla!

Budapest

Jag vaknade innan natten blev dag och for till Landvetter flygplats, med hela fjarilshuset i magen. Att flyga fran Landvetter till Munchen och fran Munchen till Budapest har gatt hur bra som helst, terminalerna har varit glansande valstadade och inget av planen kraschade. Pa Ferihegy-flygplatsen tappade jag dock mitt talt. Nagon vanlig sjal plockade upp det, och jag maste aka dit och hamta det.
Har lokaliserat tva av mina med-arkeologer. Nu ar det hog tid for lunch.

Budapest ar fantastiskt vackert!

1 dag kvar

De läsare (som känner mig) som vill ha vykort - se till att jag har er postadress!
Imorgon åker jag, kram.

3 dagar kvar

Sista veckan innan avfärd till Budapest och Rumänien. Packandet är påbörjat, sakta men säkert. En pryl då och då. Jag stuvar om, provar att bära den nyköpta 55-literssäcken, funderar på vad som kan dras ifrån och läggas till, vilka skor som bäst lämpar sig för strövtåg i Budapest respektive en transylvansk skog full av moskiter, och hur mycket lei jag ska köpa innan avfärd.

Pappa, min hjälte förklädd till Komvux-rektor, har fått blodad tand (vem får inte det när det handlar om Transylvanien) och köpt en Interrailbiljett för att kunna hälsa på både mig och ädla städer som Prag, Wien och Sibiu.

Jag kommer antagligen blogga från Budapest, men nästa vecka befinner jag mig, om allt går enligt planerna, i ett tält på en transylvansk bergssluttning där internetuppkopplingarna inte växer på träd. Det blir glest mellan bloggandet, men när jag väl lyckas hoppas jag ha desto mer att berätta!

Traditionellt byggd hjältinna blir film!

De visa, lugna, njutbara och roliga böckerna om Damernas Detektivbyrå blir film! Det är något jag själv föreställt mig när jag läst dem. Filmvärlden har länge saknat en traditionellt byggd svart kvinna som, stillsamt filosoferande, löser mysterier. Mycket roligt!